|
Del 1 - innehåll
Västsvensk historia i treriksperspektiv Risveden ligger nära Lödöse, en av Sveriges fyra städer under en del av medeltiden. Kungahälla, tidvis en av Norges viktigaste städer, fanns inom räckhåll, liksom Bohus, ett av Nordens starkaste fästen, aldrig erövrat i strid. En tid ockuperade Danmark delar av Risveden. Risvedens skogliga historia I några
avsnitt redovisas obygden Risvedens utveckling från allemansland
till härads- och kronoallmänning och sist enskild ägo.
Andra avsnitt belyser områdets kolonisation, skogsbruksmetoder,
beskogningsarbete, kolning, tjärbränning, torvhantering och
flottning. Alesnickare och fyrbyggare I flera århundraden förekom arbetsvandring från Risveden och dess omgivningar. Tillgången till skog gjorde det möjligt att sätta upp hus, som märktes ner och flottades eller på annat sätt togs till Göteborg och andra platser, till exempel Brännö och Bleket på Tjörn. Vägar genom Risveden Vid
planeringen av Västergötland-Göteborgs Järnväg,
Västgötabanan, tänkte man sig först en sträckning
från Gräfsnäs genom Risveden till Bergslagsbanan i Älvängen.
Slott och herresäten på och kring Risveden 1692 tillhörde en fjärdedel av Risveden de stora godsen. På 1700-talet ägde Jonas Alströmer Östad och Kilanda. Hans gode vän, Nicolas Sahlgren, placerade pengar från Svenska Ostindiska Companiet i Koberg och Alfhem. Ägarna till godsen anställde tidigt kunnig personal i skogen. En tid styrdes verksamheten i Gräfsnässkogen från ett slott i östra Tyskland. |